KOL - information för patienter

KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom,

är en sjukdom som kännetecknas av att lungfunktionen successivt blir allt sämre. Lungfunktionsnedsättningen beror på kramp, slem, svullnad, inflammatoriska förändringar och vävnadssönderfall i luftvägarna.

De flesta patienter med KOL har kronisk bronkit men det finns undantag, KOL utan kronisk bronkit. En del patienter utvecklar också emfysem, vilket innebär att det bildas stora hålrum i lungblåsorna. Detta leder till försvårad andning och kan orsaka andningsinvaliditet.

En patient med KOL känner så gott som alltid av sin sjukdom, konstant förträngda luftrör, därav benämningen kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Ordet obstruktiv innebär att det finns något som försvårar luftflödet genom luftvägarna/luftrörsförträngning.

Det vanligaste symtomet vid KOL är tilltagande andnöd. Andnöden kan debutera i 40-årsåldern eller tidigare hos vissa patienter och tilltar smygande med åren.

KOL-patienter klagar ofta på att de har fått "försämrad kondition". De får symtom som andfåddhet vid rörelse, exempelvis vid gång i trappor och uppförsbackar, hosta och upphostningar av slem. De känner sig trötta och orkeslösa. Oftast drabbas dessa patienter av nedsatt motståndskraft mot infektioner, speciellt under höst och vinter då vädret är fuktigt.

KOL drabbar nästan bara rökare och om rökaren fortsätter att röka kommer KOL-sjukdomen att med åren långsamt förvärras. Hos vissa patienter leder sjukdomen till andningsinvaliditet och för tidig död.

KOL är idag den 4-6 vanligaste dödsorsaken i de flesta länder i västvärlden. I Sverige räknar man med att det dör cirka 2.000 personer varje år på grund av KOL. För att ställa diagnos och för att följa lungfunktionsnedsättningen utförs regelbundet lungfunktionsmätningar med en spirometer.
 

Referenser:

  1. Läkemedelsboken 1999/2000. Apoteket AB.
  2. Larsson K & Larsson S; Kronisk bronkit och KOL; 4:e upplagan 1999. Boehringer Ingelheim AB
  3. Lättare att leva med KOL. Patientinformation 1999. Boehringer Ingelheim AB