Grundläggande fakta om RLS

RLS är en kronisk neurologisk sjukdom som kännetecknas av en stark obehagskänsla i benen när patienten sitter stilla eller ligger ner, särskilt på kvällen och natten. Detta leder till ett oemotståndligt tvång att resa sig och/eller att röra på benen vilket också får obehaget att minska eller upphöra. På morgonen minskar eller försvinner ofta symtomen.

Symtomen kan vara smärtsamma men beskrivs vanligen som ”myrkrypningar”. Det kan också upplevas som att det drar, suger eller spänner djupt inne i benen, inte i lederna. I svårare fall upplevs ”myrkrypningarna” även i armar eller bål. Personer med RLS ses ofta röra på tår, fötter och ben vilket ger ett rastlöst intryck. Barn med RLS kan uppfattas som hyperaktiva eller att de har växtvärk.

De allra flesta med RLS får också ofrivilliga periodvisa ryckningar eller sparkar med benen i sömnen (eng. periodic limb movements, PLM). Det resulterar i dålig sömnkvalitet och uppvaknanden. Ofrivilliga rörelser i vaket tillstånd ses också ibland.
 

En vanlig sjukdom

Den vanligaste sjukdomen du aldrig hört talas om. Så brukar RLS ofta beskrivas. Cirka tio procent av befolkningen beräknas ha någon form av RLS. Uppemot 90 % av de drabbade upplever störd nattsömn (sömnbrist). RLS kan debutera i alla åldrar men den typiska debutåldern är i medelåldern, efter 45 års ålder. Med stigande ålder blir RLS allt vanligare. Kvinnor drabbas oftare än män.

RLS är idag erkänd som en behandlingsbar sjukdom med speciella kriterier för diagnos.
 

Fyra kriterier för RLS-diagnos

• Ett starkt behov av att röra på benen, vanligtvis förknippat med eller orsakat av obehagliga
känselförnimmelser i benen.
• Förvärras i vila.
• Lindras helt eller delvis av rörelser, såsom att gå eller sträcka på sig, åtminstone så länge aktiviteten
fortsätter.
• Symtomen upplevs som värre under kvällen eller under natten.
 

Dopaminets roll vid RLS

Forskning har visat på vissa bakomliggande mekanismer för RLS. Det tydligaste sambandet finns med signalsubstansen dopamin som har viktiga funktioner i hjärnan och resten av det centrala nervsystemet. Dopamin fungerar som en budbärare mellan olika hjärncentra och alla de nerver som behövs för att det centrala nervsystemet ska kunna styra kroppens muskler.

Att just dopamin är viktigt för muskelkontrollen är väl känt. Det har visat sig att RLS-symtomen minskar vid stimulering av dopaminsystemet. Vi vet också att dopaminaktiviteten avtar på kvällen och att hjärnan nybildar dopamin under sömnen vilket stämmer väl med dygnsrytmen för RLS.
 

Olika typer av RLS

Hos en del personer med RLS går det inte att hitta någon orsak till problemen. Då kallas åkomman idiopatisk eller primär. I de fall symtomen beror på ärftlighet, vilket är det vanligaste, kallas den familjär RLS. Om symtomen har annan känd orsak, t.ex. sjukdom eller bristtillstånd, kallas den sekundär.
 

Familjär RLS

Det finns en tydlig ärftlighet för RLS. Drygt hälften av alla personer med RLS har nära släktingar med liknande problem. Tvillingstudier visar att om den ena tvillingen har RLS så har också över 80 % av enäggstvillingarna RLS. Vid familjär RLS ärvs en genetisk sårbarhet. Det är vanligt att symtomens svårighetsgrad varierar över tiden, de kan till och med försvinna helt en period för att sedan återkomma.
 

Järnbrist viktig vid RLS

Järn behövs för att hjärnan ska kunna producera och transportera dopamin. Blodbrist (lågt hemoglobin (Hb)-värde) och dåligt fyllda järndepåer (låga ferritinvärden) är förknippade med bl.a. sekundär RLS. Den vanligaste orsaken till att järndepåerna töms är blodförlust. När kroppen tillverkar nya röda blodkroppar förbrukas stora mängder lagrat järn. Särskilt drabbade är kvinnor med rikliga menstruationer, flitiga blodgivare, samt personer med sjukdomar som orsakar blödning, t.ex. magsår och tumörsjukdomar. När järnbrist behandlas minskar ofta RLS-symtomen hos de som har sekundär RLS p.g.a. järnbrist. Vid graviditet uppstår ofta en (tillfällig) brist på järn och/eller folsyra vilket kan förklara varför RLS ses hos blivande mödrar. Oftast försvinner symtomen någon månad efter förlossningen.

Det finns sjukdomar som ökar risken för sekundär RLS. Sviktande njurfunktion liksom reumatoid artrit och andra inflammatoriska sjukdomar kan orsaka järnbrist vilket kan förvärra eller utlösa sekundär RLS.
Rökning ökar risken för RLS. Ju fler cigaretter desto större är risken. Även koffein (kaffe, te, vissa läskedrycker) och alkohol har rapporterats kunna förvärra eller utlösa symtom. Detsamma gäller en del läkemedel, t. ex. vissa antidepressiva medel (s.k. SSRI) samt en del lugnande preparat och vissa läkemedel mot allergier. Tala därför om för din läkare om du tar några mediciner.

Om din läkare har ordinerat behandling mot järnbrist är det viktigt att följa samtliga ordinationer och
att följa upp hemoglobin- och ferritinvärdena. Ferritinvärdet återspeglar kroppens järnreserver och bör sannolikt ligga över 50 mikrogram/l hos personer med konstaterad RLS.