Klas (77): ”Jag oroar mig inte så lätt”​

Klas har haft hjärtproblem sedan han var ungefär fyrtio år. ”Då och då kände jag att mina hjärtslag ändrades, från regelbundna till oregelbundna. Oftast varade det bara några timmar och därför blev jag inte orolig med en gång. Det var främst en obehaglig känsla, och jag blev trött. Jag kände exakt när det började och slutade, men jag lät det inte påverka mitt liv.”

Det avgörande ögonblicket för Klas
Klas började faktiskt bli orolig när symtomen ökade; förmaksflimret uppstod oftare och varje episod varade längre. ”Jag var omkring femtio år då jag bestämde mig för att söka upp min husläkare angående mina symtom. Jag kommer inte ihåg vad han sa men ingenting gjordes åt det. Fram till för tio år sedan.

”En morgon ville jag berätta för min fru om grannens nya bil, men jag kunde knappt prata alls. Hon såg genast att något var fel och ringde efter en ambulans. När ambulansen kommit hade symtomen redan försvunnit, men jag följde med dem till sjukhuset.” På sjukhuset sade läkaren att jag hade drabbats av en TIA alltså en övergående syrebrist i hjärnan orsakad av en liten propp till följd av förmaksflimret.

Hjärtläkaren som hade hand om Klas på sjukhuset ordinerade ett blodförtunnande läkemedel (antikoagulantia) och ett läkemedel mot högt blodtryck. ”Nu tar jag dem varje dag. De håller mitt blodtryck under kontroll och minskar risken att få en TIA eller stroke.

Vet du när du behöver tillkalla hälso- och sjukvårdspersonal för en person som tar blodförtunnande läkemedel?

Till gymmet tre gånger i veckan
Klas låter inte förmaksflimret påverka hans liv. Han tar dock extra god hand om sin hälsa. ”Fram tills alldeles nyligen sprang jag två gånger i veckan och jag sprang till och med maratonlopp. Träning är särskilt bra när man har förmaksflimmer. Nu går jag definitivt till gymmet tre gånger i veckan, och det är mer än jag gjorde förut.” Klas har också börjat dricka mindre alkohol: ”Jag märker att mitt hjärta börjar bli oroligt redan när jag dricker mer än två glas vin.”

Om Klas inte hade pratat med sin fru
Klas tycker att det är skrämmande att man kan få en TIA eller till och med en stroke utan att själv veta om att det händer. ”Om jag inte hade pratat med min fru, så skulle jag antagligen inte ha vetat om det.”

Känner du igen den här berättelsen eller har du fler frågor om förmaksflimmer? Kontakta då din läkare.

^{Berättelserna kommer från verkliga patienter}