Behandlingsområden
Boehringer Ingelheim är ett forskande läkemedelsföretag som strävar efter att förbättra hälsan för människor över hela världen. Vår strategi är att fokusera på forskningsområden där det finns stora medicinska behov.
Diabetes
Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos) ska komma in i cellerna och förse dem med näring.
När vi äter mat bryts kolhydraterna ner till socker som går vidare ut i blodet från magtarmkanalen. Hos friska människor ser insulinet till att cellerna kan släppa in sockret, men vid diabetes blir sockret kvar i blodet och blodsockerhalten stiger. Insulin produceras i bukspottskörteln.
Det finns två huvudsakliga typer av diabetes
- Typ 1-diabetes där kroppens egen produktion av insulin har slutat att fungera helt eller nästan helt.
- Typ 2-diabetes där kroppen fortfarande kan producera insulin, men inte i tillräcklig mängd. Ofta är cellernas känslighet för insulin nedsatt och fungerar inte på korrekt sätt, så kallad insulinresistens.
I Sverige räknar man med att drygt 400 000 människor har diabetes. En stor studie från Världshälsoorganisationen, WHO, visar att hjärt-och kärlsjukdom ligger bakom drygt hälften av dödsfallen bland personer med typ 2-diabetes.
Förmaksflimmer
Hjärtrytmrubbningar, eller arytmi, är samlingsnamnet för de tillstånd där hjärtat inte följer normal rytm. Hjärtat kan slå för fort, för långsamt eller oregelbundet. Det som kallas hjärtflimmer eller förmaksflimmer är en av de vanligaste rytmrubbningarna och den hjärtrytmrubbning som drabbar allra flest. Minst 300 000 svenskar lider av förmaksflimmer, vilket ger ökad risk att drabbas av stroke. Risken för förmaksflimmer ökar med åldern och drabbar ungefär 6 procent av alla som är 60 år eller äldre.
KOL - Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom
KOL står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom och är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. De flesta har sjukdomen i lindrig form och lever med KOL utan att ha fått en diagnos. En av tolv vuxna svenskar har KOL och bara en av fem KOL-drabbade har fått diagnos. Upptäcks KOL tidigt kan sjukdomsförloppet bromsas och möjligheterna till ett fortsatt aktivt liv möjliggöras.
Minst en halv miljon svenskar lider av KOL, en av vår tids stora folksjukdomar. Symptomen kommer ofta krypande och sjukdomen utvecklas långsamt. Rökning i ung ålder är en stor riskfaktor, och det är ytterst angeläget att arbeta för att ungdomar avstår från att röka.
Lungcancer
Varje år får drygt 3 800 personer diagnosen lungcancer. Det är därmed den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Lungcancer är vanligast bland män, men allt fler kvinnor drabbas av sjukdomen. De flesta patienterna är 60 år eller äldre. Färre än fem procent är under 50 år vid diagnos.
Det finns olika typer av lungcancer, men två stora huvudgrupper. Indelningen bygger på cancercellernas utseende och ursprung. De två stora huvudgrupperna är icke småcellig lungcancer och småcellig lungcancer.
Icke-småcellig lungcancer. Hit räknas ett antal undergrupper varav de två vanligaste är:
- Adenokarcinom som är den typ som ökar mest och numera är den vanligaste formen hos både män och kvinnor. Den växer från körtelceller i lungans slemhinna.
- Skivepitelcancer som är den näst vanligaste formen bland både män och kvinnor. Namnet kommer av att den bildas i så kallad skivepitel, en vävnad där cellerna är platta och skivformiga och ligger i lager på lager. Den utgår från lungans bronker.
Småcellig lungcancer som består av små, tätt packade celler som till formen liknar havrekorn. Småcellig lungcancer växer fort och brukar därför ofta vara spridd utanför bröstkorgen när den upptäcks.
Lungfibros
Lungfibros är en kronisk sjukdom som kännetecknas av ärrbildning, fibros, i och mellan de små lungblåsorna, alveolerna i lungorna, vilket orsakar ihållande hosta, andfåddhet och återkommande lunginfektioner.
Cigarrettrökning är den vanligaste riskfaktorn för att utveckla sjukdomen. Troligtvis spelar också genetiska faktorer roll, eftersom det förekommer familjära former av idiopatisk lungfibros. Det finns cirka 1 500 personer som lider av lungfibros i Sverige idag men det är oklart hur stort mörkertalet är. Majoriteten som insjuknar är oftast i 40-70-årsåldern och incidensen ökar med åldern. Sjukdomen drabbar något fler män än kvinnor.
Stroke (hjärnblödning, slaganfall)
Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Symptomen vid stroke kommer ofta plötsligt och orsaken är att hjärnans nervvävnad skadas eftersom att syretillförseln minskar. Varje år drabbas cirka 30 000 personer i Sverige av stroke varav hälften avlider eller får svåra funktionsnedsättningar.
Syrebristen vid stroke orsakas av antingen en blodpropp i något blodkärl (hjärninfarkt) eller en bristning i något kärl inne i hjärnan eller på hjärnans yta (hjärnblödning). En vanlig orsak till stroke är hjärt-kärlsjukdom, oftast åderförfettning (ateroskleros). Stroke är ett livshotande tillstånd och den drabbade behöver omedelbar vård för att minska risken för allvarliga hjärnskador.